|
Båtägare!
Alla som äro intresserade av att bilda en båtklubb kallas härmed till möte å Normas kabinett måndagen den 9 december kl. 19.00. Initiativtagare |
Med denna annons i en lokaltidning började Pargas Båtklubb sin verksamhet. Följande av fritidsbåtliv och av en organiserad verksamhet intresserade gentlemän kom till det första mötet. Dessa personer kom att bli klubbens grundarmedlemmar:
Alfons Selenius, Hans Lönnroth, Armas Virta, Verner Österman, Veikko Sysmelin, Reijo Virta, Bertel Palkén, Henry Cederlöf, Jan Gustafsson, Atle Gustafsson, Lars Söderholm, Hugo Karlsson, Albert Henriksson, Erik Gustafsson, Leif Mattson, Per Ulriksson, Fredrik Henriksson, Einar Henriksson, Nils Westerlund, Gilbert Walfridsson, Elis Lönnroth, Åke Järvinen.
Vid det grundläggande mötet valdes enhälligt till klubbens ordförande (kommodor) Alfons Selenius. Till styrelsen valdes Armas Virta, Hans Lönnroth, Åke Järvinen, Erik Gustafsson och Albert Henriksson. Dessa herrars förtjänst var att klubben redan på våren 1964 anslöt sig till Finlands Motorbåtsförbund och fick sina egna regler och en egen flagga.
Följande år fick klubben egna ärm- och blusmärken, man hyrde den gamla folkskolan i Norrby till klubbutrymme och vad viktigast, man hyrde en plats för båtplanen vid sundstranden. Härifrån startade klubbens medlemmar, "bävrar", sitt arbete, som Hans Lönnroth så träffande sade för 10 år sedan. Vi håller alltid på och bygger något. Båtplanen fylldes med ett stenskikt för att förbättra bärförmågan och byggnadsarbetet för en båtupplyftningsplats påbörjades.
År 1966 valdes Veikko Sysmelin till ny kommodor för klubben. En båt-trailer skaffades och man hyrde en liten ö söderom Kuggö för rekreationsändamål. Maj-Lis och Jan Gustafsson som har varit med sedan början berättade att redan innan Kuggö så hade medlemmarna för vana att tillbringa veckoslut och semestrar vid ett par öar i närheten av Heisala. Alltid var det någon som hade dragspelet med sig och man dansade på klipporna, gjorde upp en brasa och kokade kvällskaffe tillsammans. Det var tider det...
År 1968 valdes Aaro Tähtinen till kommodor. Klubben ordnade sin första skepparbal och det första båtskjulet blev färdigt, som talkoarbete förstås. Även följande år förlöpte med Tähtinen i klubbens roder, juniorverksamheten påbörjades med att bygga en egen örnjolle under Hans Lönnroths ledning, festkommitte'n fick sina första kvinnliga medlemmar, tävlingsverksamheten fortsatte livlig och till båtplanen skaffades vinschutrustning.
År 1971 valdes Reino Juslin till ny kommodor för klubben. En egen skrivmaskin införskaffades för att underlätta sekreterarens arbete, båtskjul nummer två blev färdigt och i och med det en egen klubblokal som var i flitig användning till våren 1998. År 1972 drömde man redan om ett eget sommarställe, men man konstaterade att det skulle bli för dyrt att skaffa och därför fortsatte man som förut att träffas vid Kuggö.
Klubbens tionde verksamhetsår fortsatte under Juslins ledning, klubbmedlemmarna donerade en mängd saker till den nya klubblokalen, bl.a. en el-spis, kaffe-servis, tavlor m.m, m.m. År 1973 hade klubben 260 medlemmar.
Under den s.k. energikrisen ökade antalet segelbåtar i vårt land märkbart och under denna tid skaffade även de första i vår klubb sig en segelbåt.
Den kanske största händelsen inom klubben på 70-talet var köpet av klubbens sommarställe på Innamo 25 maj 1977. Med köpet följde en stuga, Pelleborg. Följande år byggdes en bastu i vilken man badade första gången 12 augusti 1978. Även en mängd andra förbättringar har gjorts vid Pelleborg under årens lopp. Bl.a. har det branta berget vid förtöjningsplatsen försetts med en stadig brygga.
Klubbens informationstidning LOGGEN utkom första gången 11.2.1981, och har efter det kontinuerligt utkommit med ett eller två nummer varje år.
År 1983 fick klubben till ny kommodor Juhani Kodisoja som ledde klubben de följande tio åren. Vi minns alla hans plötsliga bortgång sommaren 1993 och vi är tacksamma för hans stora insats för klubbens bästa. Han orkade stå i och arbeta, alltid lika glad och positiv. Under hans tid som kommodor återupplivades bl.a juniorverksamheten. Under många somrar ordnades det på Innamo juniorläger, där man skolade jungmän, gastar och styrmän.
Som förtjänstfulla dragare för lägren verkade bl.a på försörjningssidan familjerna Kraappa, E-M och T Heikkilä, M och S Ruotsalainen, A-L och P Saarinen, E-M och U Sandholm, J och J Kallinen m.fl, m.fl. Ivern var väldig. Egentliga sjömanskunskaper lärde bl.a U Sandholm, A Jansson, H Niemi, Nagu-polisen och Otkantti. Surfbrädssegling och optimist-jolle segling lärde I Heikkilä, V Lavonen, A Kavon och M Kraappa.
De tiderna var verkligen givande. Dagen kunde dra ut från klockan sju på morgonen till klockan tio på aftonen innan den sista nattsuddaren var i tältet och innan alla hade önskats god natt. Men trevligt var det.
År 1988 byggdes en ny klubbstuga på Innamo och man drog el till bastun. Den tidigare klubbstugan som var byggd 1940 konstaterades föråldrad. Den nya stugan byggdes enligt "nycklarna i handen" principen, förutom några små egna arbeten.
År 1989 byggde man under ledning av Keijo Kallio en ny bastu istället för den som brunnit ner. Bryggan i Snäckviken reparerades under 80-talet m.m.
Som ledare för klubben började år 1993 Ilkka Varjonen.
Klubbens 30-årsfest firades den 12 februari 1994 i brandkårshuset.
A-L Saarinen
Loggen 1/1994
