 |
| Dido Björkblad, fil. mag. och närmaste granne till Pargas Båtklubb |
Enligt önskemål från båtklubbens sida har jag blivit ombedd att berätta något om ön och byn Innamo. Eftersom klubben redan en längre tid haft sin hemvist här, kunde det kanske finnas ett visst intresse för kulturbakgrunden.
Själv har jag flyttat hit som fyraåring år 1940 och här tillbringat hela den tid av barndomen jag har minnen från. Det innebär i stort sett tiden för fortsättningskriget, då vi åren 1943 - 1945 hade en fungerande privatskola, i vilken de då skolpliktiga bybarnen fick påbörja sin lärobana.
Även om jag senare på grund av skolgång, studier, familj och arbete officiellt varit skriven i Åbo, har jag i själ och hjärta alltid förblivit innamobo och tillbringat all fritid här. Eftersom jag på mödernet i nionde led torde härstamma från Johan Erson, Grån kallad, en färgstark person om vilken många historier finns berättade, har även detta inspirerat mig till fortsatt insamling av uppgifter om byn. Mitt intresse för öns historia har resulterat i bandade dialektintervjuer som bl.a. behandlar vinternotsfiske, helgfirande och personhistoria i form av berättelser som förts vidare genom den muntliga traditionen.
Det mest omfattande arbetet satte jag ned på att samla in byns namnförråd, som omfattar alla namngivna platser på huvudön och därtill hörande holmar, samt namnen på vinternotsvarpen. Artikeln Namn på fiskeplatser i Innamo bys samfällda vatten ingår i Diverse, festskrift till prof. Bertel Fortelius på hans 60-årsdag år 1987 och en uppsats om nagumålet ingår i Nagu sockens historia.
Redan på 1920-talet ingick i Svenska litteratursällskapets skriftserie en artikel om Innamo av Arne Appelgren och i Tusen Öar. Minnesskrift utgiven av Nagu- och Korpobors hembygdsförening r.f. i Åbo år 1938 finns uppgifter om Innamo.
Den senaste beskrivningen av Innamo by ingår i boken Suomalainen kylä kuvattuna ja muisteltuna, som utkom hösten 2000 och var lanserad för Fakta-Finlandia. Bakgrunden var den att tre unga forskare sommaren 1964 samlade in uppgifter om Innamo by, som blivit utvald att representera Åboland, troligen huvudsakligen på grund av sin lämpliga storlek och den ålderdomliga grundplanen. Byn och husen kartlades då utförligt. Insamlingen av uppgifter från många byar pågick dåförtiden i olika regioner runtom i landet. För något år sedan fick ett forskarlag understöd från Fölisöstiftelsen för att i bokform sammanfatta de insamlade uppgifterna.
Innamo finns nämnt redan i urkunder från medeltiden, här torde ha funnits någon typ av härbärge, farleden ut från Åbo gick här förbi. I Egentliga Finlands jordebok år 1540 finns under Korpo väster bol nämnda två skattebönder på Innamo, Frans Clemitzson och Hans Thomason. I kyrkligt hänseende hörde Innamo i äldre tid till Nagu socken, i juridiskt till Virmo härad, Korpo socken.
År 1793 förrättades storskifte i byn. Då fanns här sex hemman, som nästan oförändrade existerat långt in på 1900-talet och ändrat skepnad först under de senaste årtiondena genom att mangårdsbyggnader och holmar sålts till utomstående och åkrar och skog bytt ägare inom byn. Byn har en rätt ålderdomlig prägel genom att ingen utflyttning av gårdar egentligen skett.
Dido Björkblad
Loggens redaktion har planerat att i kommande nummer publicera en fortsättning på historiken över Innamo.