Tankar runt båtbrand

I maj blev vårt båtlag vittne till hur en 8-meters glasfiberbåt brann till ett vrak. Det enda som blev kvar av däcksutrustningen var en sorgsen badstege. Vi var endast åskådare, ingenting förstod vi göra förrän branden tog sådan form att bara brandkåren kunde släcka den.

Efteråt bekymrade sig vårt båtlag över "vad borde vi ha gjort". Den brinnande båtens besättning var senfärdig och ingen i närheten vågade blanda sig i. I hamnen hör man ofta hur vana båtförare berättar historier om svindlande händelser där ingenting har blivit oerfaret. Synd att inte någon av dom fanns på plats. En ovanare hade kunnat få mycket gott tillstånd om man lämnat "sölandet" och funderandet åt andra.

Händelsen förlöpte ungefär såhär

I båten hade man börjat med matlagning. Spritköket hade slarvigt fyllts på, var vid en liten brand uppstod, vilken släcktes med en släckningsfilt. Ett vitt rökmoln steg upp ifrån hytten men försvann lika snabbt. Vårt båtlag undrade "kokar potatisen så där hårt", istället borde man ha frågat "behöver ni hjälp".

Efter en stund vällde det mer och mer vita rökmoln från båten. Båtens besättning tittade helt lugnt in i hytten och det fick oss att undra "vad i all världen hål-

ler de på med. Alldeles som om elden vore lös, inte kan det komma så där mycket ånga, men besättningen reagerar inte, stirrar bara in i hytten." I det här skedet skulle det ha varit i sista minuten att ringa brandkåren och springa efter den stora brandsläckaren som fanns i ändan av bryggan och tömt den i hytten där elden börjat. Flere brandsläckare hade man fått från närliggande båtar om man begärt. In i hytten hade man inte kunnat gå på grund av röken.

Röken blev mörkare och tiden för förstahandsläckningen var ute. I det här skedet var det säkrast att de närliggande båtarna flyttade plats.

Röken blev svart och i mitten av den såg man eldslågor. Hamnpersonalen kom springande med en stor brandsläckare men tyvärr för sent. Att en båt kan brinna kraftigt har vi vetat men verkligheten fattade man först när man såg hur snabbt hela båten från för till akter stod i lågor.

Man tyckte att det tog evigheter innan brandkåren var på plats. De närmaste båtarna flyttades nu med fart, trots situationen gick allt smidigt. Åskådarna var rädda för en explosion men båtägaren sa att det inte fanns gasflaska ombord. Det lugnade ner folket på bryggan, "vilken fara skulle nu en 8-meters brasa vara, under hundra meter högt kvävande rökmoln och så blåser det ju från andra hållet". Vårt båtlag övervägde om man skulle stanna vid bryggan eller flytta, men det var ju ändå flera båtar och bryggan emellan.

Medan båtlaget funderade kom brandkåren på plats, drog ut slangarna på bryggan och fyllde vraket med skum. Brandbåten kom och förde iväg vraket och så var allt bra på bryggan. Folket en aning förskräckta av händelsen men människolynne är ju så att man glömmer snabbt.

Än en gång granskades bränsleslangarna (vilka förnyats i våras) med luktsinne insatt på brännolja, även brandsläckarens bruksanvisning lästes några gånger. Brandvarnaren (som hör till besiktningsutrustningen) fick ett helt annat värde. Flytvästarna är framtagna före start från bryggan. Brandsläckarnas plats i hamnarna har observerats och storleken på den egna brandsläckaren ifrågesatts. Åtgärdströskeln har sjunkit ordentligt.

Men några frågor blev öppna.

1. När kan man ingripa och gå och tömma brandsläckaren i grannens båt?
2. Skulle det varit klokt att blint tömma brandsläckaren in i den rökfyllda hytten?
3. Vätskebrand får man inte släcka med vatten, men hur vet jag vad som brinner?
4. På bryggan funderade man på att släppa loss båtarna på vindens läsida (kanske ett desperat försök). Frågan är: Vilken ansvarskyldighet hamnar man i trots välmenad tanke.
5. Vilken fara för en explosion utgör en brinnande båt?

Sysmelins båtlag

Brandinspektören svarar

Loggen-tidningens redaktion vände sig till Egentliga Finlands regionala räddningsverks ledande brandinspektör Knut Lehtinen och ställde frågorna till honom. Enligt honom behövs till fråga nr 4 juridisk kunskap och ville inte ta ställning till den frågan. Men på de andra frågorna fick vi vänligt följande svar.

1. Alltid bör man vara observant vad som händer i omgivningen. Vid en farosituation är det naturligtvis viktigast att se till att alla är i säkerhet och först sedan börja med övriga åtgärder.
   
   
2. Absolut! Kanske branden inte skulle ha släckts helt och hållet men det skulle i varje fall ha begränsa branden märkbart och dessutom gett tilläggstid för brandkåren.
   
   
3. I en båt finns alla möjliga material som brinner, också brännbara vätskor. Brännbara vätskor brinner i allmänhet så intensivt att det är svårt att släcka med vatten. Om man har en vätskesläckare (innehåller vatten med tillsatsämne) eller ett sådant strålrör som finfördelar vattnet till en dimma, så kan släckning av brännbara vätskor lyckas.
   
   Endast i sådana fall när en brännbar vätska brinner i ett öppet kärl, som exempelvis matfett i en kastrull, skall man inte släcka med vatten eftersom vattnet förångas snabbt och sprider på det viset den brännbara vätskan på ett stort område. I en båt finns knappast öppna kärl med brännbara vätskor så vatten lämpar sig bra som släckmedel.
   
   
4. - - -
   
   
5. I en brinnande båt kan mycket väl en explosion ske. För att en explosion skall kunna ske skall det finnas en lämplig blandning av luft och ett brännbart ämne. En bränsletank eller kanister exploderar i regel inte. Bränsletanken kan på grund av hettan i branden gå sönder och bränslet börjar brinna intensivt. Bensin i gasform utgör en säkerhetsrisk. Exempelvis när bränsleslangen läcker och droppar bensin in i maskinrummet förångas bensinen och en lämplig gasblandning mellan bensinen och luften bildas och när gasblandningen antänds inträffar en explosion.
   
   En betydligt större fara utgörs av aerosolsprayburkar och gasflaskor. Aerosolsprayburkar och mindre gasbehållare går ganska snabbt sönder av hettan i en brand och drivmedlet som ofta består av butan/propan (samma som flytgas) är ytters brandfarligt och antänds explosionsaktigt genast efter det att behållaren gått sönder.
   
   

Knut Lehtinen
Ledande brandinspektör