Den gångna sommaren var åter mycket vacker och samtidigt ovanligt lång. På klubbens flagghalningsdag den 2.10. var det fortfarande 18 grader varmt. Medlemmarna har var och en på sitt håll och vid gemensamma tillfällen varit tacknämt i rörelse. De enda undantagen har varit de gemensamma utfärderna. Den traditionella långa sommarresan företogs inte alls, och på vårens veckoslutsresa deltog endast dragaren Mikko, som ensam i lugn och ro fick äta den större mängd utsökta fisk som bokats. Höstens veckoslutsutfärd till Verkan engagerade sedan mera folk. Nu bör vi alltså i god tid före nästa sommarsäsong fundera på hur utfärdsaktiviteten och de roliga eskaderresorna skulle få mera fart på maskineriet eller mera vind i seglen. Det skulle faktisk vara trevligt att se nya aktiva på utfärderna och få mera folk med på aktiviteterna. Det är ju på grund av båtfärderna som vår klubb i tiden grundades. Alla intresserade med på årsmötet.
Då medlemsantalet i vår klubb sakta stiger så skulle jag vilja fästa uppmärksamhet på en alldeles grundläggande sak. Som utgångspunkt har man att de nya och gamla medlemmarna i vår klubb oberoende av "tjänsteår" är likvärda klubbmedlemmar, för vilka gäller samma rättigheter men också skyldigheter, vilka vår klubbs stadgor, avgifter och regler bestämmer. Utöver de officiella stadgorna finns inofficiella bruk eller vanor, som kommit till och utkristalliserats under årens lopp. Om t.ex. de nya medlemmarna är osäkra på någonting, så lönar det sig att fråga om råd av klubbens förtroendepersoner, såsom värdarna på Innamo eller Sandfall, hellre än att handla på eget bevåg. Saken kan gälla såväl dockning som hur man bestämmer bastuturerna samt många andra mycket alldagliga företeelser.
Vår klubb försöker skapa förutsättningar för båtsporten för varje klubbmedlem. Klubben skall dock inte förväxlas med en Marina med full betjäning, som antas sköta vinterförvaringen, städningen, avskrädeshanteringen osv. Var och en skaffar t.ex. båtbockarna, trailern, och övervakar och sköter upptagningen och sjösättningen av sin båt. Klubben har inte avlönad personal för ändamålet. Om avskrädet finns i detta nummer en särskild historia.
Av vår bas på Innamo har allt flere medlemmar senaste sommar fått njuta t.o.m. för "fulla muggar". Båtarnas storlek har hela tiden vuxit och möjliggjort allt flere gäster. Gästerna kan av naturliga skäl inte känna till t.ex. tomtens gränser och känner inte den rätta rutten till vår by. För att den utmärkta samexistensen med byborna skall fortsätta, så vore det fint om varje klubbmedlem skulle upplysa sina gäster om "våra gränser". Den riktiga rutten är nu utstakad. Likaledes lönar det sig i rusningstid att i bastuturens längd beakta även andra bastuvilliga. Bastuns turlistor verkar inte vara en särkilt god idé.
Under den gångna sommaren har PBK:s flagga vajat i såväl Baltikum som på Svea Mammas farvatten i aktern på flera båtar. Under PBK:s flagg har man även tävlat flitigt.
Jag vill tacka alla dem som deltagit i talkooaktiviteten - var och en för sig - för en anmärkningsvärd insats i olika projekt. Ett tack förtjänar även de som dragit projekten, och som genom sina insatser fått dem genomförda. Om byggnads- och bryggprojekten finns i detta nummer en skild artikel.
Jag önskar ett rikligt deltagande i den kommande vinterns klubbevenemang. Vinternavigationstävlingen är en aktivitet av det bästa slaget, och genom deltagande i den kommer de för oss alla nödvändiga sjömanskunskaperna att repeteras.
Låtom oss studera och utveckla våra båtkunskaper under de förhoppningsvis korta vintermånaderna.
Jag tillönskar medlemmarna och deras familjer en riktigt fin vintersäsong.
Seppo Ruotsalainen
Kommodor