För några år sedan blev jag uppringd av en av mina goda vänner etnologen FD Solveig Sjöberg-Pietarinen, som frågade om jag kunde tänka mig att för forskningsändamål intervjua några båtklubbsmedlemmar. En forskare med danska som modersmål, fil. lic. Ole Rud Nielsen vid Åbo Akademi, hade som tema att undersöka båtturismen i Åboland. Det var ej så lätt för honom att t. ex. i båthamnar få kontakt med semesterfirare och ännu svårare att få dem att ställa upp för intervjuer som bandades.
Jag lovade att kontakta bekanta bland mina grannar, båtklubbens medlemmar och fick genast positiva svar. Försökte att på nytt erinra mig användningen av bandspelare och fick för ändamålet låna en apparat och sedan satte vi igång. Mina informanter hade vänligheten att komma till vårt torp på Innamo och vi satte oss i köket och pratade.
Nielsen hade gett mig en lista med frågor på danska och dessa översatte jag sedan till svenska eller finska, beroende på informantens modersmål. En av mina bästa vänner som bor i Danmark, har med sin familj flera gånger besökt mig på Innamo under de senaste 50 åren, så danskan innebär inget större problem för mig.
Frågorna gällde bl. a. båtens inredning, planer för båtfärderna, t. ex. mål, farleder, övernattningsställen, allemansrätten, kontakter med lokalbefolkningen, nya näringar i skärgården, exempelvis fiskodling och båten som ersättare för en sommarstuga.
Resultatet blev rätt långa band eftersom frågorna var många och underrubrikerna talrika. Informanterna var väldigt duktiga och berättade beredvilligt om sina upplevelser. Dessutom framförde de kloka synpunkter på båtlivet och möjligheterna att bevara en levande skärgård i framtiden. Själv upplevde jag dessa intervjutillfällen som stimulerande och intressanta.
Beträffande mitt eget språkbruk märkte jag en tydlig skillnad mellan språken på banden, mitt språk var mera flytande då jag fick tala mitt modersmål svenska. Varje informant talade sitt modersmål och det var ju svaren som utgjorde det väsentligaste, så min uppgift var ju att inneha en biroll.
Har fått mottaga stort tack och mycket beröm för min insats och nu vill jag vidarebefordra allt detta till mina vänliga och kunniga informanter. Många har nämligen redan hunnit fråga efter resultatet. Informanterna var Reijo Hermansson, Oiva Jokinen, Veli-Veikko Niskanen, Pentti Saarinen och Hans Sihvonen. Ett varmt tack till dem alla.
Resultatet av allas våra gemensamma mödor är en längre artikel, som tillsammans med tre andra artiklar om familje- och släktgemenskap, senast höst utkommit i bokform. Boken heter Familjekoordinater. Etnologiska analyser av fritid, släkt och syskonskap. Den utkom i serien Etnologi, Åbo Akademi Rapport 11, Åbo 2006.
Artikeln, som är skriven på danska, heter "Lystsejlads. Den moderne kernefamilies kompensatoriske territorialisering i skærgårdslandskabet". Om någon är intresserad av att läsa artikeln så kan boken lånas från mig i sommar. Artikeln finns också på webben och kan laddas ner som pdf-fil på sidan www.abo.fi/~onielsen/nielsen-batturism2006.htm.
Dido Björkblad