I detta skede då julen är förbi för längesen, vintern inte kommit på allvar och vi är mitt uppe i oxveckorna och fastlagen, när de första vårtecknen börjar dyka upp, går tankarna till påskhelgen, som infaller ovanligt tidigt i år.
Påsken var en efterlängtad helg under skoltiden. Tyvärr inföll den under den tid på året då menföret ofta hotade i skärgården. Enligt vad jag minns hände det dock endast en gång att vi inte kunde resa hem till påsk på grund av dåliga isar. Vanligen var det på något sätt möjligt.
Till påsk gjorde man en liten skogspromenad för att hämta videkvistar och björkris, som hemma sattes i vas och pryddes med gula kycklingar. Den traditionella memman gräddades i näverrivor, senare i eldfasta formar, i storugnen. Kokta ägg hörde också till påskmaten. I kokvattnet lade man granna tyglappar för att få färgade ägg. För övrigt bjöds det på helgdagsmat t.ex. någon kötträtt eller eventuellt fiskrätt. Efterrätten var ofta memma, men kunde även var bärkräm eller brylékräm.
På långfredagen skulle man hålla sig i stillhet hemma. Det var tillåtet att gå ut, men inte till grannarna, utan speciellt viktigt ärende. Enligt ett gammalt talesätt löpte man i så fall risk att få slaskämbarets innehåll över sig eller bli sotad på näsan. Den dagen var det även ofta så dåligt väder att det inte var särskilt lockande att vistas utomhus.
Påsklördagen var enligt sägnerna den dag då häxorna flög till Blåkulla, men hemma i byn hade vi inte någon gammal tradition med kringvandrande påskhäxor. Det är först under senare år någon dylik har kunnat komma på besök.
På påskdagsmorgonen skulle man stiga tidigt upp för att se solen dansa. En gång stämde jag möte med en granne klockan sex på morgonen. Det var meningen att vi skulle åka på skidutfärd. Men det var blidväder och dimma, så vi fick lämna skidorna hemma och i stället gå till fots där det fanns gångbar väg. Solen lyste med sin frånvaro.
Ifall påsken inföll tidigt låg isen kvar, så man kunde skida mellan holmarna. En gång var jag under påsklovet i en grannes sällskap ute på isen för att vittja nät. Då man lade ut näten under isen behövdes flera vakar än när man vittjade dem. De gamla vakarna var täckta med tunn is och snö och jag lyckades gå ner mig till knäet i en sådan. Enda möjligheten var att torka sig i solen på närmaste holmstrand och sedan skida hem.
Ibland var marken så bar att man kunde företa långa fotvandringar under påskhelgen. Särskilt minns jag att vi en av påskdagarna var några bybor, som tillsammans gick till det höga berget i Österskogen. Utsikten därifrån var fantastisk och man kunde samtidigt kontrollera isläget på de omgivande vattnen.
Efter påsk var det vanligtvis ganska kort tid till 1 maj. På landet firades dagen ej speciellt, men mjöd bryggdes allmänt. Min mamma använde undantagsvis en vår björksav till mjödet, som då blev mycket gott.
Pingsthelgen var ofta rätt kall, eftersom "pingstnordanet", den kalla nordanvinden nästan alltid blåste då.
Midsommaren var sommarens största högtid. Då städades boningshus och uthus grundligt. I allmänhet ställdes björkar vid grinden eller ytterdörren. Hemma lövade vi med björk- eller rönnkvistar inne i huset. På midsommaraftonen var det sed hos oss att klättra upp på Åkernäsberget för att räkna brasorna. Ibland hade byborna, ifall brandvarning ej var utfärdad, en egen brasa på någon holmklack. Så minns jag att vi yngre någon gång samlades på en vildäng för att dansa ringlekar.
En midsommarafton var jag med min mamma och lade ut nät och bäst det var blev vi överraskade av en häftig åskskur. Vi tog iland i närmaste holme, drog upp båten, svängde den och satte stöd under ena suden. På detta sätt fick vi ett utmärkt regnskydd och kunde ro hem helt torra. Vid ett annat tillfälle for jag med en granne, då vi var i övre tonåren, med motorbåt till en av norrholmarna, Kattilot, för att se till deras häst på midsommaraftonen. Där finns två jättegrytor och dem fick jag då se för första gången.
En midsommardag rodde vi ungdomar till en närbelägen liten holme. Vi var utrustade med riklig matsäck, baddräkter och handdukar samt ett dragspel. Vädret var det bästa tänkbara och vår utfärd varade hela dagen. Vi simmade och solade oss och hade mycket trevligt. När vi rodde hem på kvällen var roddbåtens sudar inte särskilt högt över vattenytan, men vattnet var spegelblankt, så hemfärden blev lika lyckad som dagen varit. Våra midsommarnöjen var mycket anspråkslösa på den tiden. Till de festligare hörde någon skärgårdsdans. Vuxna bybor gick ibland under helgen på visit till varandra för att dricka kaffe och prata en stund.
Årets alla högtider firades under rätt enkla former, men de erbjöd för både unga och gamla välkommen omväxling i vardagslivet.
Dido Björkblad